Ett italienskt problem

Igår skulle min italienska kurs börja på fortsättningsnivån. Hade fått kallelse så när jag kommer dit så är vi visst bara 3 st anmälda. Konstigt att de har kallat oss när vi är så få för man brukar inte starta en grupp då. Läraren tyckte det var konstigt att ha lektion när vi är så några och de andra två hade inte heller lust att gå. För om någon är borta blir vi bara 2 st eller rent av 1 st i värsta fall. I våras när vi slutade så kollade vi hur många som ville fortsätta nu i höst och då var vi 5-6 st som ville men det var visst inte alls så många som höll fast vid det. Så vi ska vänta denna vecka och se om någon mer anmäler sig. Om inte så blir det ingen kurs. Sååå tråkigt då jag så gärna vill läsa italienska. Känns så meningslöst nu när man har börjat. Kan ju inte mycket som man kan använda nu. Letade runt på nätet och såg att det finns en annan skola som har nybörjarkurs i italienska som börjar i mitten av oktober så isåfall hoppar jag på den kursen från början. Kan vara bra att få lite repetition ändå. Just nu känns det lite trist.
Häromdagen började jag på ett nytt smycke. Det är guldförgylld kedja och rökkvarts.